Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
288
ren för en, till ordningens vidmakthbållande, uwmri-
dende Rote. Det tillhörde detta Regerings-Collegium
att utöfva Konungens högsta domsrätt inom Provin-
sen, att hafva vård och tillsyn öfver all Kronans
uppbörd, dess regalier, länegods, gårdar m. m., samt
ändteligen att skydda och främja en god OÖrdinantia
eller Politia.
Likasom den Westgötska Landtregeringens hela
inrättning, vår den sistnämnda ibland dess”befattnin-
ts
gar en från Tyskland lånad nyhet. I de äldre la-
garna och i särskilda stadgar förekomma väl åtskil-
liga ordningsbud af enahanda syftning, som den ifrå-
gavarande Regementsformens. Men här uppträdde,
i större vidd och under det främmande ordet Poli-
tia , för första gången uti Sveriges lagstiftning ett
sväfvande rättsbegrepp af framtida gränslös använd-
barhet. Kort förut hade man ock i Tyskland bör-
jat att sammanfatta och under benämningen af Po-
licei-Ordnung kungöra tillfälliga lagstadganden, som
ansågos nödiga för att betrygga samhällets lugn och
främja dess väl, men som icke kunde införlifvas i
det strängt bestämda allmänna rätts-systemet 7!’).
Delsggåfvo i inre oroligheter anledning till sådana po-
lis-ordningar; dels ersatte dessa, efter Kyrkorefor-
mationen och der den Canoniska lagen förlorat sin
giltighet, Presterskapets makt att bestraffa förbrytel-
ser mot sedligheten. Den främmande Politia, som
nu skulle i Westergötland försökas, var i sin omfatt-
ning
W
S
71) Eje l hörn, Lör. Oc
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
