Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
305
seman för en af deras gårdar, hvarigenom Säteri-
friheten i dess nyare skick uppkom 7).
Detta feodal-system, framgent gynnadt af flera-
handa allmänna förhållanden och ytterligare lagbefä-
stadt, utsträcktes tid efter annan till en vidd, som
Statshistorien har att framställa. Men det blef dock
icke mäktigt att inkräkta all Svensk odaljord eller
ens dén större delen deraf, och stod således ej på
fast grumd. Också föll det på en gång, utan någon
skakning af hela samhället, för ett blott beslut af
Sveriges Konung och Ständer, till hvilket äfven den
ringare Adeln, mestadels å sådan egen jord besuten,
medverkade. ;
Emedlertid, så länge det ägde bestånd, åstad-
kom det en betydlig förändring af den fordna all-
männa lagskipningen. Landslagen stadgade, att vid
tillsättande af Lagman skulle Biskopen sammankalla
alla i Lagsagan boende, för att utse sex Hofmän
och sex Bönder, som, jemte tvenne Biskopen åtföl-
jande Klerker, ägde att inför honom välja tre inom
Lagsagan bofaste män, af hvilka Konungen borde
utnämna en. Likaledes hade Konungen att till Hä-
radsböfding välja en ibland tre inom häradet bo-
ende män, som Lagmannen med tolf, af Häradsme-
7) Ridd. o. Ad. Recess d. 3 Aug. 1562; Stiernmans
Riksd. Beslut, + del., s. 252. Carl Adlersparre,
Om Svenska Krigsmakten m.m. från K. Gust. I:s
död tull Gust. Adolphs anträde till Regeringen.
Viltterh. Hist. o. Antiqv. Acad. Handl. 3 delen, sid.
149 o. f.
Vitterh. Hist, o. Antiqv. Acad. Handl. 20
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
