Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32
tum; i några få andra, skrifna med uncial- eller text-
bokstäfver, hvarpå ett och annat prof ända till Ko=
nung Magnus I:s regering anträffas, äga de en stor-
lek af något öfver 3:dels tum. Bland de smärsta
bandstilarne kan anföras Upsala Domecapitels ran-
a
sakning af d. 10 Mars 1282, hvaruti bokstäfverna, i
afseende på litenheten, kunna liknas vid närvarande
tids så kallade silfvertryck.
I allmänhet är medeltidens diplomskrift till stor-
leken föga skiljaktig från den nu vanligaste; då , lika=
som altid, beroende i detta hänseende mera af skrif-
varnes personliga bruk än någon gifven regel för”
hvarje sekel.
Detta omdöme, till en del användbart på all-
männa uttrycket i handstilarnes hela utseende, for-
drar dervid mera inskränkning. De visa sig, sär-
deles under 12:te och början af 13:de århundradet,
mycket omskifteliga, fastän merendels, under sina
olika former, bibehållande ett utseende af renhet
och prydlighet, som, med någon större stadga inom
hvartdera af de följande tidehvarfvens olika skrifbruk,
mer och mer aftager till medeltidens slut, då hand-"
stilarne blefvo ytterligt vårdslösa, fula och svårlästa.
i
Sveriges första mönster i skrifkonsten tyckas
varit hemtade från Frankrike, med hvars diplomer.
de inhemska under samma tid äro öfverensstämmande,
hvaremot Tyskarnes handstilar synas ägt det största
inflytandet på förskämningen af våra, hvilka först
efter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
