Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40
dom anbragt såsom enda skiljetecknet i hela diplo- |
mer, hvarpå ett exempel från 1288 kan anföras, och
det erhöll under följande århundraden mångfaldiga
former, än rakt uppstående, än krökt uppöfver raden,
äfven med dubbla strek, dragna ibland nedåt, ibland
uppåt, 0. s. v.
Ett mera ovanligt skiljetecken, liknande de pa-
ragrafer, som i manuscripter söndrade större afdel-
ningar i texten, är för samma ändamål användt uti
Birger Jarls gåfvobref af d. 16 Juli 1266.
Det äldsta colum, eller puncten, sattes oftast
under 11 och 12hundratalen vid ’diplomets slut, i
stället för periodus, som sällan nyttjades, och då man
upphörde med slutpuncten utdrogs någongång i dess
ställe en rak eller krokig linea till marginalen: Un-
der de sista seklerna anträffas vanligast hvarken det
ena eller andra, så att handlingen icke är afslutad
genom något dylikt tecken.
é Enkla puncten sattes i stället för gemipunctus
efter förkortade ord, för att beteckna det bokstäf-
ver äro uteslutna, och bör icke af copisten upptagas,
Lå
+
då dessa blifva af honom utskrifna. Af samma skäl
finnes punct, synnerligen uti de. äldre /diplomerna,
framföre en ”nitialbokstaf, som betecknar hela namnet.
I allmänhet undveko medeltidens skrifvare att
söndra ett ord på tvenne rader: och lemnade häldre
smärre tomma rum vid högra marginalen. Då klyf-
ning skedde, nyttjades icke alltid sammanbindnings-
tecken, särdeles i de äldsta tiderna, såsom i Origi- ..
nalerne till de uti Sv. Dipl under N:ris 51, 63,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
