Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
82 | 3
Zz
1500:talet. 4nno;, utan vidare bestämning, Hör
1276 med Sigges i Ljunom testamente och blef vid
slutet af 15:de sämt början af följande århundrade
vanligt. Anno domini , som förekommer redan
1208, blef under medeltidens sista sekler allmän-
naste formeln. | : |
På Svenska språket voro dessa uttryck nästan
lika omvexlande. Uti Alsnö-Stadgan är årsberäks
ningen: Cptir wars herre fösllo dagh eler,
enligt andra handskrifter, födzlo tima. Seder-
mera begagnas: År efter Herrans börd; Efter
vår Hornen år ; År efter . vår Härd börd;
Efter vår Her res födelseår , samt: År efter
Guds börd, hvilket sednare vanligast användes.
Aarom i Gudz; År efter Gudz visar sig först
1 15:de ;seklet och År >” med tillsatts af etc. vid
början af 16:de. | –
5. Månader och dagar bestämdes vanligast
under 13:de århundradet genom Romerska calen=
dern, hvilket icke helt och hållet upphörde under de
följande, äfven i enskildes bandlingar. Men redan
i Alvastra klosters bytesbref af 1208 börjar kyrko
calendern,» hvars tillväxande bruk slutligen blef
det öfvervägande, oaktadt hans vidlyftighet och de
invecklade samt långsträckta beräkningar han ofta
fordrar. En afart derutaf är datering efter kyrko dd
texterna, börjad i sednare hälften af 1200:talet, t.
ex. i Konung Waldemars bref på Lundby till Skara
domkyrka, dat. 1289, die lune post circumdede=
runt, och sedermera - vanlig. Civila — calende n
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
