Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
163
IL
Det är icke svårt att förklara, hvarföre umn-
er 4 Mt vela
lerrättelser om det hedniska Sverige tidigare fin-
3
1as hos utländska författare än hos Svenska. Sve-
iges cultur är yngre än de flesta andra Europeiska
änders, och de grundvalar för gammal Svensk hi-
toria, som inom landet kunde finnas, såsom sån-
er, sagor och omedelbara minnen, blefvo först
ent i skrift upptagne och förvarade. -Deremot
’jorde sig Svenskarne eller i allmänhet Nordboarne
digt bekante genom sina. härfärder och handels-
irhållanden. Således kommo främmande folk, hös
vilka en cultur fanns, att tidigare fästa en histo-
isk uppmärksamhet på Sverige, än detta inträffade
red Svenskarne sjelfva. Till ock med hos Greker
sh Romare vill man spåra en sådan uppmärksam-
et, och hos deras författare framleta någon känne-
am om Norden och särskilt om Sverige. Det som
8 dem finnes, är dock icke mycket. Det har så
ta och så utförligt blifvit undersökt och återgif-
t, att vi icke behöfva ånyo upptaga det. Vi an-
ärka endast, att hvad Strabo, Mela, Tacitus, Pli-
us och ännu några andra skriftställare vetat att
rtälja om öar och folkslag i Norden, om hvilka
; förmodeligen erhållit kunskap genom närmare
ende Germaniska folkslag, och genom en eller
man resande (man erinrar sig härvid den gamle
leas), är så dunkelt, att Skandinavien snarare
’höfves för dess förstående, än de författare, hos
sy!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
