Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
175
Sek
jande fem hufyud-afdelningar. För det första fö-
rekommer åtskilligt om landets intagande af ett främ-
mande folk, om de konungar af detta, som tillika
dyrkades som Gudar, och om den dyrkan som
skänktes åt dessa. Mest sammanhängande är allt
detta berättadt af Sturleson, dels i början af hans
Konunga-sagor och dels i den prosaiska Eddan;
men äfven i andra Isländska skrifter förekomma
spår till liknande meningar. Det är tydligt, att
dessa voro i 12:te och nästföljande sekler allmänna,
åtminstone bland de lärde i Norden; men att de
derföre voro sanna, följer icke. De stödde sig me-
ra på tidens föreställningar om hedniska gudar, än på
en äkta inhemsk tradition. Så vida som de vilja
vara historiska, hafva de näppeligen någon tillför-
litlighet; men detta hindrar dem icke från att in-
nehålla mycket som äger god mythologisk halt. I
sin rätta betydelse hafva de först i våra dagar blif-
vit framlagda, hufvudsakligen genom den lärde P.
E. Mällers bemödanden. Väst dessa underrättel-
ser böra sådana nämnas, som förekomma angående
Sveriges urgamla Konunga-slägt, den Yngviska.
Dessa finnas redan hos Are Frode, och ännu ut-
förligare i Sturlesons Ynglinga-saga; men hafva
dock äfven före dessa författare varit nedskrifna.
Den nyss åberopade P. E. Möller har gjort det
sannolikt , att en Ynglinga-saga före Sturleson var
till, hvilken denne endast på det sätt begagnade,
att han gaf den en förändrad redaction. Och i
alla fall tyckes för alla de Isländska underrättelser-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
