Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
205
läggare, hvilken efterföljdes af Siggo, som gaf upp-
hof och namn åt Sigtuna. Allt detta är tydligen
in nting annat än etymologisk fabel. Emedlertid
var en Konungalängd börjad högt upp Yi tiden, hvil-
en genom flera årtusenden måste fortsättas. Det
var dock ingen stor konst att fortsätta den såsom
n var börjad. För den återstående vida största
delen kunde åtskilliga källor begagnas. Först Jor-
nandes. Mycket hade väl icke denne; men hvad han
hade, gaf anledning till ypperliga och vidtomfattan-
de gissningar. Derefter Saxo. Huru denne kunde
blifva en källa för Svensk historia, hade Johannes
Magnus lärt af Krantz: Men i stället att denne är-
ligt och troget anförde namnen och händelserna, såda-
na de förekomme i hans urkund, måste vår förfat-
tare omsvarfva dem efter sitt system. Slutligen ha-
de Johannes äfven Svenska urkunder, nemligen Eri-
cus Olai (han nämner honom Ericus Upsaliensis) och
troligen de 2:ne äldre, kortare -chrönikorna. Genom
tillbjelp af dessa kunde hans Konungalängd blifva
rikare än Krantzii. Han utplockar nemligen än ur
den ena och än ur den andra af sina urkunder ett
Konunganamny ger det sin plats der det behöfves,
anför derom antingen alla de händelser, som före-
gångaren berättat, eller en del, i hvilket fall det
öfriga förekommer om en liknämnig Konung på en
annan tid. :Stundom ger namnet hela historien, stun-
döm historien namnet. Det vore en gagnlös möda
att följa författaren på hela hans slippriga bana;
;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
