Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
209
Gyltafamiljen, från hvilken Johannés- sjelf härstam-
made, befryndad med Westgöternes gamla Konungar.
äv När Johannes Magnus ändtligen efter många
»myägar närmar sig den christna tiden (hans arbete
iknar äfven deri det Krantziska, att den vida ’be-
;ydligaste delen — de 16 första böckerna och en
lel af den 17:de — sysselsätter sig med den hedni-
ika tiden), öfvergifver han Saxos och Krantzii läng-
der och följer Erici Olai och de äldre Svenska. Lik-
om hos dessa, &fterföljes Olof Trätälja af Inge, Erie
Väderhatt , Eric Segersäll, Eric Årsäll eller Stenkil
eh Olof Skötkonung. Erici Olai uppmärksamhet
vå de olika uppgifterna om Stenkil, har icke varit
ohannes till något gagn: han berättar utan misstro-
nde, hvad de äldre chrönikorna innehålla.
I likhet med de äldre författarne, anför Johan-
es ett och annat om den hedniska gudaläran och
ulten. Detta har sitt ursprung från Adamus, ehu-
u näppeligen omedelbart. - Johannes kan gerna haf-
a hemtat det från Ericus Olai och Krantzius. Då
hannes skref, var Adamus antingen redan försvun-
en, eller på vägen att försvinna från de lärdasbe-
antskap. För en eller annan ’mythologisk uppgift
beropas dessutom Saxo. Till dennes och hela den
Idre tidens föreställningar hörde det, att Gudarne
arit menniskor, som genom sin magiska förmåga
jestått att förskaffa sig gudomlig heder. Johannes
ttar denna mening (I: 10). "Hvad han för öf-
igt: berättar om religiösa förhållanden, bärleder sig
Vitterh. Hist. o. Antiqv. 4cad. Handl. XV: ndel; 14
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
