Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
249
’Svenno m. fl., anmärkes i förbigående. Vidare bes
visas Sveogotiska folkets ålder, dels af runorna, och
dels af språket och det sätt, hvarpå språket utgre-
Bat sig. Runorna äro de enklaste skriftecken, lik-
som det Götiska språket är enklare och sålunda ur-
’sprungligare, än hvart och ett annat. I anseende
till detta kan det Hebreiska till och med anses så-
som härledt. I dessa ofta rätt besynnerliga anmärk-
ningar angående ’ runorna och språket citeras en el-
ler: annan gång Arngrim Jonsson och Worm. Ca-
é bitlet slutas med en beskrifning öfver Sverige, med
1 tydningar, att alla Götiska stammar utgått från
Sverige, samt med Svenska landets och folkets en-
comium. Det andra capitlet handlar om religionen
i det gamla Sverige. Den första var naturligtvis den
sanna, af Gud åt Patriarcherne meddelade. Det hög-
’sta väsendet hette Thor (= "Nn, ordo, ordinator).
Upsala var det förnämsta stället för gudstjenst, der-
till inrättadt af K. Ubbo. I tidens längd urartade
den rätta tron till afguderi. De många Gudar, som
dyrkades, voro utmärkte män, som för sin förträff-
lighets skuld blefvo hållne för Gudar. Af dessa be-
skrifvas åtskilliga, hvarvid Adamus, Sturleson och
Ericus Olai, men äfven Johannis Magni dikter åbe-
ropas. Det synes således huru författaren icke myc-
ket skilt sig från sina Svenske föregångare, och att
det inflytande som de nya Isländska källorna på ho-
nom utöfvat, icke varit betydligt. |
0 Få år yngre än Baazii kyrkohistoria är Laur.
Laurini ”Korta Svenska chrönika” (Link. 1647), ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
