Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
så
261
1
skaren höjer sig till en på en gång philosophisk
och religiös åsigt af historien.
>»
oo oDå vi åter tänke oss en sådan menniskosläg-
tets genom alla tidehvarf fortgående uppfostran,
är det klart, att vi måste betrakta den framskri-
dande utbildningen af Statens idé såsom ett högst
väsendtligt moment af densamma. Det är endast
inom en samhällsorganism, som förenar alla med-
lemmarne af ett folk under en gemensam ledning
af deras gemensamma angelägenheter, och genom
en stadgad rätts-författning åt hvar och en af dem
utstakar en bestämd och mot allt intrång skyddad
krets för hans yttre fria verksamhet, som man med en
högre grad af sannolikhet kan hoppas och vänta en lugn,
oafbruten utveckling af alla menskliga krafter och i
synnerhet af mensklighetens högre, andeliga lif. Men
på andra sidan beror ock sambälls-författningens
charakter i hvarje tidsålder och hos hvarje folk
af dess uppnådda odlingsgrad. Ty om det ock
måste medgifvas, att de flesta borgerliga samhällen
icke blifvit grundade på någon allmän philosophisk
åsigt af Statens väsende, eller någon på förhand
uppgjord politisk theori, utan snarare uppväxt med
jett slags nödvändighet, såsom alster af behofvens
och omständigheternas tvingande makt; så är-det
dock äfven obestridligt, att reflexionens småningom
Iframskridande utveckling, och samhälls-begreppens
Ideraf beroende mer och mer fullkomliga utbild-
ning, på Staternas författning och organisation i
alla tider utöfvat en ganska vigtig inflytelse. Alla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
