Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
305
utbildas för det yrke eller den art af verksamhet,
medelst hvilken han, enligt sin naturliga kallelse,
bör ingripa i samhällsorganismen och medverka till
upprätthållande och välstånd.
M Ibland de Grekiska philosopher, som sysselsatte
sig. med undersökningar om Statens väsende och för-
nuftsenliga organisation, intager äfven Aristoteles ett
ganska utmärkt rum, Enligt sin mera systematiska
behandling och framställning af philosophien, åt-
skilde han väl skarpare och bestämdare än Plato
E och statslära från hvarandra, och afhandlade
dem, såsom särskilda afdelningar af den practiska
Philosophien, i tvenne särskilda arbeten. Men han
antog dock dem emellan ett ganska nära samband,
och tänkte sig den ena såsom beroende af den an-
dra, emedan ethiken, enligt honom, utgör sjelfva
undersökningen om det högsta goda, såsom menni-
skans bestämmelse, och statsläran har att angifva
den författning eller den organisation af ett bor-
gerligt samhälle, medelst hvilken den fullkomligaste
möjliga realisation af detta högsta goda må kunna
beredas inom en förening af individer eller ett folk.
Häraf är klart, att äfven Aristoteles betraktade Sta-
ten hufvudsakligen ur en ethisk synpunkt, såsom
syftande ett ethiskt ändamål, och sammanhållen ge-
som ethiska band. Härmed sammanhänger ock, att
an härledde Statens uppkomst af menniskans natur,
senom hvilken menniskan är en för samhälle danad
’arelse, som endast i en samhällsförening kan vinna
Vitterh. Hist. o. Antiqv. 4cad. Handt. XV. del. 20
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
