Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
316
missförhållandet i egendomens fördelning. 1 sjelfvå
Sparta samlades slutligen genom arf och giftermål
all jordegendom hos ett långt mindre antal af stats
borgare, än lagstiftaren hade påräknat, och följder=
na deraf uteblefvo ej länge: denna rubbning af den
ursprungliga Lycurgiska författningen blef en af de
förnämsta orsakerna till statens undergång. iF
Man har i nyare politiska teorier, i synnerhet
sedan Lockes och Montesquieus tid, yrkat en dels
ning af den totala statsmakten mellan flera hvaran=
dra motvägande, men likväl till det gemensamma
statsändamålet sammanverkande myndigheter, och man
bar betraktat det såsom en af statslärans förnämsta
uppgifter, att inrätta denna delning på ett sätt; som;
utan att förlama styrelsens kraft, förekommer dess
öfvergång i despotism. Denna uppgift föresväfvade
äfven de Grekiske lagstiftarne, ehuru de visserligen
icke med full klarhet fattade den. Åfven i de Gre=
kiska republikerna finne vi derföre en statsmaktens
delning, sådan denna, utan att vara grundad på
en allmän politisk theori, kunde uppkomma, såsom
en product af förhandenvarande omständigheter och
förhållanden. Statsförvaltningens functioner” voro
nemligen på ett eller annat sätt delade mellan de
trenne väsendtliga beståndsdelar, som hörde till de
Grekiska republikernas organisation: Folkförsamlin=
gen (exxAnooe), Rådet eller Senaten (BovAn
- yegovosa) och de administrativa Öfverhetsper=
sonerne eller Embetsmännen. Dessa trenne be-
ståndsdelar förekomma i alla Grekiska fristater, ehu=
LA
«
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
