Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
319
afseende härpå måste man utan tvifvel erkänna upp=
Körmsten "dc utbildningen af den nyare tidens re-
AV författningar såsom ett ganska vigtigt
moment i den framskridande realisationen af Staé
tens idé. |
dynvDet var, enligt Aristoteles ”), i synnerhet ge-
hom trénne functioner, som folket uti de demokra-
tiska staterna utöfvade sitt omedelbara deltagande i
statsförvaltningen, nemligen genom lagars stiftan-
de eller afskaffande, valet af öfverhetsperso-
ner eller embetsmän, och afdömmandet af de i
dessa stater så tålrika statsprocesserna. Emed-
lertid tyckas dock gränserna för folkförsamlingens
makt och verksamhet icke hafva varit med fullkom-
lig noggrannhet bestämde; ty man finner att åtskil-
liga frågor, ’t. ex. om krig och fred o. s. v., som
stundom öfverlemnades till folkets afgörande, 1 an-
dra fall; utan dess hörande, afgjordes af Rådet.
’Målens större eller mindre vigt skulle utan tvifvel
vara det, som bestämde, huruvida de borde inför
folket föredragas eller ej. Men denna regel med-
gaf en än vidsträcktare, än åter inskränktare till:
lämpning.
"” Emedlertid låg det i sakens natur, att äfven i
de mest demokratiska stater icke Aela statsförvalt-
ningen kunde bestridas af folkförsamlivgen. Jemte
denna finne vi derföre i de Grekiska staterna ett
Råd (Beurn) eller en Senat (vegovosa), hvars or-
BY Polit. IV. 14.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
