- Project Runeberg -  Kongl. Vitterhets Historie och Antiquitets Academiens Handlingar / Femtonde delen. 1839 /
328

(1789-1959)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

328 Bär.
Betrakte vi nu den åsigt af Staten, som up-
penbarar sig i den Romerska samhällsförfattningen
under republikens bättre och lyckligare tid, så fin-
ne vi den i allmänhet och till sitt egentliga väsende
öfverensstämma med den Grekiska, ehuru under

vissa nya modificationer, bestämde genom de sär-
skilda förhållanden, som inom den Romerska staten
förekommo. För Romarne, likasom för Grekerne,;
utgjorde Staten en ethisk förbindelse, sammanhållen
genom sedernas stränghet och Non vördnad för
de fosterländska skyddande Gudarne; och allt upp-
offrande kärlek för fäderneslandet. 1 följd af det
stränga, manliga allvar, som utmärkte det Romer-
ska folkets hela lynne och charakter, ägde dessa |
ethiska band i början hos dem en ännu högre grad
af styrka, än hos de lifligare och lättsinnigare :Gre-
kerne, eller åtminstone hos den Joniska stammen åf
detta folk. Tidigt röjde sig i Romarnes politiska
institutioner ett stort practiskt förstånd. Censors-
embetet , ämnadt att upprätthålla statens sedliga grund-=
val; folkstribunatet, ett slags lagligen constituerad
opposition, såsom en del af statsorganismen; och
dictaturen, såsom ett ofta med framgång försökt
räddningsmedel i stora öfverhängande faror, utgöra
inrättningar, 1 hvilka denna practiska statsklokhet
röjer sig. . Deremot finne vi hos Romarne visserli-
gen icke lika många, eller lika märkvärdiga, försök
till en vetenskaplig utveckling af statslärans grund-
begrepp, som hos de i pbilosophisk bildning så

långt öfver dem upphöjde Grekerne. Det förnämsta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:48:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kvhaa/15/0336.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free