Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
333
NT
dande inom den organiska förening af sjelfständiga,
förnuftiga varelser, som utgör det borgerliga sam-
vället. Så vida kan man med rätta betrakta den
Romerska Jurisprudentsen såsom en förberedelse till
den nyare tidens mera juridiska åsigt af Staten så-
som rättsanstalt. Också är det bekant, att det var
den återupplifvade kännedomen af den Romerska
lagen, som i nyare tider närmast föranledde upp-
komsten oéh utbildningen af den philosophiska rätts-
läran, med hvilken den här ifrågavarande juridiska
åsigten af Staten stod i omedelbart sammanhang.
Visserligen fördes man härigenom till en början blott
"till en ny och mot den antika motsatt ensidighet,
då man nu, med misskännande eller förbiseende af
det ethiska momentet i Statens idé, började att nä-
stan endast reflectera på det juridiska, eller att,
utan afseende på dess högre ethiska ändamål, och
det, som utgör samhällsorganismens inre moraliska
lifskraft, betrakta Staten endast såsom en till skydd
för statsborgarnes personer och egendom stiftad tfångs-
och säkerhets-anstalt ”). Emedlertid var likväl ge-
nom sjelfva den conseqventa utvecklingen af denna
åsigt en möjlighet gifven för reflexionen att uppsti-
ga till en högre ståndpunkt, från hvilken den på
5) Den mest conseqventa framställning af detta be-
grepp om Staten finner man i Fichtes Naturrätt.
Man behöfver blott jemföra detta arbete med Pla-
tos verk om Staten, för att förstå hvad vi här
> kallat de båda motsatta ensidigheterna i uppfatt-
= ningen af Statens idé.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
