- Project Runeberg -  Kongl. Vitterhets Historie och Antiquitets Academiens Handlingar / Femtonde delen. 1839 /
373

(1789-1959)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

373

Upsala. Han vistades der under läseterminerna ifrån
1781 till 1786, deltog i de öfningar, som dåvaran-
de Skytteanska Professorn, sedermera Årkebiskopen,
Doctor Jacob Ax. Lindblom anställde med den der
studerande unga adeln, och ådrog sig genom sina
lyckliga snvillegåfvor synnerlig uppmärksamhet af
Konung Gustaf III, som under sina besök i Upsala
ofta till dessa öfningar sjelf var vitne. Det var äf-
ven på Konungens egen inrådan, som Frih. Fle-
ming, efter en kort militärisk bana, och sedan han
med" fredsåret 1790 hade tagit afsked ur krigstjen-
sten, vände tillbaka till Upsala, och dels vid Aca-
demien, dels hos sin fader på det närbelägna Ly-
dinge, egnade flera år ensamt åt de studier som
han mest älskade. Det var ynglingen som kände
sig dragen af de band, med hvilka redan sånggu-
dinnorna fästat barnet, och som äfven belöntes der-
för. Helsa, oberoende, alla naturens och lyckans
gåfvor, en ädel vettgirighet, och nitton års ålder,
sådana voro de förmåner, med hvilka Frih. Fleming
åter inträdde i vetenskapernas tempel. Och huru
många ämnen för mensklig sällhet ligga ej i dessa
ord! Också var denna tid hans ålderdoms käraste
erinring, den till hvilken han helst återvände vid
skymningen af ett lif,- som verlden likväl kunde
’kalla fullt af lycka. Men verlden, dess lycka och
retelser "taga ofta af menniskan lika mycket som de
ge, — och mer, — om man ihågkommer, att de
merendels utkräfva sin skatt af själens ädlaste krvaf-
ter. Vetenskap och konst har Gud nedlagt i mensk-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:48:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kvhaa/15/0381.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free