Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anmärkningar rörande det som förnämligast bör i akt tagas vid Skådepenningars upgifvande af Gudmund Adlerbeth - 23. Sluteliga påminnelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Men om upfinningen skall blifva lycklig, kräfves jämte snillet äfven smak. Det är denna, som i all vacker lärdom gifver form åt det snillet alstrar. Det är denna, som vet att göra ett behageligt bruk af förvärfvade kundskaper, men sjelf sällan förvärfvas, utan en medfödd gåfva som kan fullkomnas genom upodling. Ehuru svårt det är att beskrifva denna själens fina förmögenhet, kan man dock säga, att den består i föreningen och jämvigten emellan inbildningsgåfvan och omdömet; ty den förra är för yr att icke förgå sig, om hon ej styres af det sednare; och detta åter för kallt, för afmätt i sin gång, att ensamt gifva behag och lif.
Smakens verkan visar sig i sanning, enfalld och lämpelighet. Så i konsten att upgifva skådepenningar, som i all vitterhet, är Sanningen den första och väsendteligaste lagen som måste följas. Alle falske eller oriktige tankar förleda dålde, misshaga uptäckte. En felaktigt använd sinnebild, en illa träffande omskrift förtjäna lika billigt klander som ett oriktigt förnuftsslut (Syllogismus). Ett af de misshageligaste fel emot sanningen begås genom smicker. Det bör därföre på en penning aldrig äga rum. En man som får en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
