Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anmärkningar rörande det som förnämligast bör i akt tagas vid Skådepenningars upgifvande af Gudmund Adlerbeth - 23. Sluteliga påminnelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
philosophiska vettenskaper som i allmänhet skärpa och städa begrepet, utgör hela den så kallade vackra Lärdomen ett fält det han måste bevandra. Han bör vara väl hemma i de gamla Språken, särdeles det Latinska, som till påskrifter mäst brukas; Och hos Classiske författarne, så de bundne som obundne, icke allenast söka renhet i skrif-arten, utan ock ett förråd af höge och ädle tankar, som antingen utan förändring vid sina tillfällen kunna användas, eller ock gifva en lycklig anledning till nya. Forn-häfderne i gemen, fabelläran, gamla historien och myntkunskapen äro honom oumbärliga vettenskaper. De bjuda honom vid mångfaldiga tillfällen en betydande hjelp: och af forntida penningar hämtar han de säkraste mönster att följa, icke trälaktigt, utan med urskillning. Han vet nämligen, att göra skillnad mellan det sämre och bättre af sjelfva forntidens lämningar. Icke härmar han, till exempel, föråldrade bokstäfvers strek och puncter, hvilka kommit utur bruk; icke gör han, genom uteslutande af titlar och omskrifter, sitt arbete till en gåta, för det att en och annan forntidspenning är så beskaffad; utan han danar sin smak efter den enfalld, den ädla alfvarsamhet, som utmärka de fordna gyllene tidehvarfvens verk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
