Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Gillets egna större Högtids- eller Begängelsedagar (exequiæ majores) voro fyra om året, näml. Söndagarne näst efter H. Lekamens dag, Mariæ födelsesfest (d. 8 Sept.), Michelsmässa, och trettondedag Jul. Till dessas begående borde alla Gillesyskon infinna sig i Gudstjensten, som börjades lördagsafton med vigilier och lexor. Söndagen blef messan de corpore Christi sungen för högaltaret i stora Choret af åldermannen sjelf, så framt han icke var af sjukdom hindrad, eller i lagligt ärende bortrest. Förr eller efter högmessan skulle hvar klerkbroder samma dag hålla en messa pro defunctis, och de öfrige bröder och systrar offra. Den som kom så sent till vigiliæ, att förrsta Lexan var förbi, eller till högmessan sedan kyrie var sunget, eller ock geck bort innan tidgärden var slutad, var förfallen till böter; men deremot feck hvar prest, som henne fullkomligt bivistat, och gjort hvad honom ålåg, ett öre utur gillescassan. Vid dessa tillfällen skedde af samtelige Ledamöterne processioner med sacramentet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
