Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
häremot gjorde, och lät äfven år 1516, just vid hamnen af Travemunde borttaga ett med salt, kläden och krigsrustning för Riksföreståndaren Sten Stures räkning lastadt skepp. Lybeckarena beklagade sig öfver en deras handel och säkerhet så förolämpande medfart, men fingo med möda löfte, att återfå den egendom, som dem på fartyget tillhörde, då däremot skeppet och svenska godset behölts [1]. Lybeckarena voro likväl ej ännu i stånd att möta denna tilltagsenhet, utan måste ännu i två år lämna svenska handeln; ett fördrag, som de 1519 förnyade [2]. Dessa hårda medel, hvarigenom Konungen ville afhålla Lybeckarena från all handel på Sverige, tjente dock att grundlägga förtroende emellan Sverige och Lybeck. Staden som såg hvad de förlorat genom Danmarks förening, som såg sin rörelse af Christians handels projecter minskas, som såg Holländarenas, sina medtäflares, dagliga framsteg, skyndade sig att uti föreningen med Sverige sätta en motvigt för den hotande faran. Dessa brydsamma omständigheter torde ej mindre, än Gustaf Ericsons ömma föreställningar, bidragit att tillvinna honom Lybska Rådets välvilja, då han utur Danska fångenskapen dit tog sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
