Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en Häfdeteknares själ vid en god spegel, som emottager alla skapnader, och viser dem igen, sådana som de äro; samme Författare anmärker ock att en Häfdeteknare icke står under någon annan Lag, än sin egen, ej heller ärkänner någons öfvervälde [1]. Denna anmärkning är af mycken betydenhet; ty en Historia, skrifven utan full frihet, måste nödvändigt blifva, om icke alldeles oduglig, åtminstone aldrig mer än medelmåttig. Häfdeteknaren bör besinna, att han, såsom Häfdeteknare, icke lyder någon annan magt, än sitt eget samvete; att på samma sätt, som i andra göromål, minsta oredlighet icke kan förenas med ett granlaga begrepp om ärlig karl, äfven så har man rättighet att anse en Häfdeteknare för bedragare, i samma mon, som han af uppsåt sökt förleda sine Läsare. Han bör betänka, att han i samma mått vanhedrar sig sjelf, som han orättvisligen antingen söker hedra eller vanhedra någon annan. Han skall, såsom en rättvis Domare, noga ransaka sine Vittnen och deras trovärdighet, hvarken visa misskundsamhet eller hårdhet, endast oförskräckt, opartiskt och sammanhängande berätta hvad som händt. Då han dömmer rätt om de döda, gifver han de lefvande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
