Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Den senare afmålar Libo, såsom en enfalldig och vidskepplig person, som alldeles icke förehade andra anläggningar, än att förnöja sin inbillning med åtanken af sina höga anor, rätta sig efter spådommar, och drömmars uttydning, samt genom dylika utvägar få veta, om han skulle blifva så rik, att han med penningar kunde öfvertäcka Appiska vägen, ända till Brundusium, som var en ibland klagopuncterna emot honom [1]. Tiberii gunstling Flaccus Pomponius nämner Tacitus såsom en ond smickrare [2]; men Vellejus Paterculus afmålar honom på det aldrafördelaktigaste [3]. Sejanus, en annan Tiberii gunstling, beskrifver Vellejus såsom ett mönster af en stor och hederlig man; att han ägde en stark kropp och driftig själ; att han blandade en värdig munterhet i sitt alfvarsamma upförande; att han ingen ting eftersträfvade och vann därigenom allt; att han var i högsta måtta arbetsam, men syntes alltid vara ledig och obekymrad; att han alltid mätte sig sjelf under det värde, andre gåfvo honom; och att Tiberii regering genom hans biträde blef så lysande oeh lycklig [4]. Tacitus afmålar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
