Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förfäktadt, att de gamle Häfdeteknarnes allmänna sätt, att sjelfve sammanskrifva Tal, bör följas, så måste man åtminstone även följa deras föreskrift, att med mycken sorgfällighet lämpa Talen efter tid och omständigheter, ock icke, till exempel, låta Svenske Höfvidsmannen Engelbrecht Engelbrektsson, år 1431, tilltala Konung Erik af Pomern med desse ord. De fattige bönder som bo i Dalarne, anhålla det Eders Majestät täcktes skilja deras Fogde, Jösse Eriksson ifrån dem och Länet. I Sverige och Danmark kallades Konungar på den tiden Eders Nåd, och ingalunda Eders Majestät.
Hvad som är anmärkt om Tal, gäller jämväl om Brefs och andra Handlingars införande, nämligen att Häfdeteknaren hälst med egne ord upptager innehållet, eller ock, om en Skrift utgifves för sådan, som den värkligen varit skrifven, ej allenast till meningen, utan ock till orden och sammansättningen, bör den jämväl noga vara sådan. Ett Lentuli Bref till Catilina anföres af Sallustius och Cicero såsom med Lentuli egne ord; dock synes tydligen, att det hos den förre är stäldt efter Sallustii skrifsätt, och efter Ciceros hos den senare, fastän det annars är af enahanda innehåll hos bägge, och blott består af några rader, hvadan det är ovisst om icke Lentuli
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
