580 (Kongl. Vitterhets Historie och Antiquitets Academiens Handlingar / Andra delen. 1791)

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ursäktas hos hans efterföljare. En annan af Frankrikes nyaste Författare, som utlåter sig, att aldrig någon ende Häfdeteknare, utan undantag, varit i stånd, att så väl träffa den rätta Historiska stilens behaglighet, som Herodotus, hade yttrat sig försigtigare, om han åtminstone uteslutit de orden, utan undantag [1].

Dock som mitt ändemål nu ingalunda är, att tillskapa någon slags Stridskrift, hvarken med Abbé de Mably, eller någon annan; vill jag endast slutligen nämna, att i anseende till Statskonst och Sedolära, men i synnerhet uti Krigssaker, äro Grekiske Häfdeteknarne utförligare och vida lärorikare, än de Latinske, såsom en ibland Italiens nyaste Författare rätteligen anmärkt; men då samme Författare påstår, att den som vill lära rätta sättet att skrifva Historien, behöfver ej en gång läsa Roms, utan endast Greklands fordne Häfdeteknare, emedan han har föga undervisning att söka annorstädes, än hos dem [2]; så torde denna utlåtelse tåla någon rättelse; och än

[1] Ce qui attache sur tout, c’est le charme inexprimable du style, qu’aucun Historien, sans exception, n’a attrapé depuis lui (Herodote). Tableau des Révolutions de Littérature ancienne & moderne, par M. L’Abbé De Courand. p. 44. Paris 1786. 8:o.
[2] A dir vero la Storia di Roma rimarebbe manca, e diffettosa, e molte particolarità di quella republica ci sarebbero ignote, quando noi volessimo passarcela senza Scrittori Latini. Ma se altri badar volesse alle regole, e alla maniera di scriver l’Istoria, poco gli rimarrà a cercare altrove leggendo i Greci: e riguardando il vero fine, a cui questo studio è naturalmente diretto, cbe è la Politica e la Morale, noi abbiamo assai più da profittare dalla lettura de’ Greci. cbe de’ Latini. L’arte militare facendo apresso i Greci parte dell’ educazione, rende i Greci Scrittori capaci di parlar con maggior cognizione e guistezza delle azioni militari, come si vede in Omero, in Tucidide, in Senofonte, in Polibio, in Arriano, dove cbe fra le opere de Latini i soli Commentarii di Cesare ban questo pregio. Carlo Denina, Discorso Academico, sopra l’eccellenza de’ Greci autori paragonati ai Latini. Letto in un Adunanza Letterarin p. 20. 22. 8:o.

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Sun Dec 10 13:44:16 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/kvhaa/2/0594.html

		Kongl. Vitterhets Historie och Antiquitets Academiens Handlingar / Andra delen. 1791 / 580 (1789-1959) Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|