Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
[ 76 ]
Den förras pris var förmodligen då, som nu,
obeständigt, och, efter årsväxten och
tillgången, ån högre ån lägre. Detsednare, eller
vadmalet, som troligen är det äldsta i landet
tilverkade tyg e), hvilket oftast nämnes i
våra gamla sagor, och hvarmed
Gothlänningar-ne redan i ii och i2 århundradet drefvo
utrikes handel, d) var mindre underkastadt
o-vissa tillfälligheter, och således till var doré fä
mycket tjenligare. Det hade ock derföre,
ifrån äldsta tiderna haft sitt faststälda värde,
så att 12 alnar räknades för ett ore, och 96 för
en ?/iark, fom var det högfta räknemynt i
Riket före Gustavianska tiden e). Då
penningmarken med tiden försämrades, behöll det
c
dock detta litt värde, fä att, når Östgötha
Lagen upsattes, var en mark vadmal lika
gällande med två mark penningar f) och var
räkning i ore och mark vadmal ej allena bruklig
inom,
t) Man ser af Gautr. o. hrolfs Saga c. 2. p. 12. Att det
brukades as fattigt folk, som bodde i Villmarken,
Jångt ifrän allt orngänge med andra, och som ingen
handel idkade.
W) Se Gruberi OrigiiK Livott. \>. 7. 12.
e) Vadmal är sammansatt af vad eller vat, kläder och
mal mål, emedan det tjenade till varomatt i handel
och byte; fa framt icke mal endast är den vanliga
ändelsen som förekommer i andra svenska ord. Isr.
Ihr. GlosT. in vou mdl.
f) Drap. B. c. 16. Sidx marker penninga äller threa
mar-hr vadh malå, tolf altta til öns.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
