Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
L 225 ]
detsamma låcket undan af sig sjelf,
hvarigenom vid skjutningen någon mera häftighet
torde hafva vunnits i). Vid nyttjandet as de
bägge öfrige låsen, tog fångkrutet eld
genom ett antändt ämne, hvilket vid hvart
fkott fom skulle göras, fåftades uti Draken
eller Hanen, i hvilket ändamål en landsknekt
med luntmufkett, når han på tog var ftadd
i granskap med fienden, altid förde med sig
en brinnande lunta. Men ännu nyttjades
icke endaft luntlås till musketterne, utan desse
hade i likhetmed de öfrige skjutgevären, dels
luntlas, dels fvamplås och snapplås.
Ehuru hvarje särskild sort af de långa
skjutgevären förde olika lod, ftörre och
smärre, voro dock de, som kallades Rör,i
allmänhet mindre än Hakarne, hvilka åter
Musket-ten vida öfvergick uti ftorlek. Skifverören,
som långe voro allmännast: uti bruk, förde
ej ftörre kulor, ån att hela 50 af dem gingo
på ett skålpund. Men emot slutet af Johan
III:s regering nyttjades Hakar och
longbös-sor, hvilkas kulor 30 till antalet vägde ett
skälpund. Musketterne, hvilka omkring 1500
talets slut inkommo i Riket, brukades under
detta tidehvarf gemensamt med de andre nyss
an-
i) Till Cammar-Ràd att de låta tilfinida allehanda
värjer dår uti Sverige. Dat. Åb» d. 13 Deceæb. i6oi„
Registr. f. a6i.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
