Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
L 307 ]
Vill. Capitlet.
Krigsmaktens ßyrka och fårdelning i regementen —-=>
Utldndßa krigsfolket — Allmogens nyttjande uti
krig — üjv er b ef diet vid landtmagtcn.
Rikets krigsmagt ågde under detta
tidehvarf icke någon viss och faststäld styrka,
utan den öktes eller minskades efter
behofvet. Konung Gustaf I. underhöll emot
slu-tet af fin regering Svenskt krigsfolk till 1379
ryttare, och 12934 knektar; famt därjämte
296 ryttare och 549 knektar Tyskt
man-fkap. Således utgjorde då hela krigsmagten
i fredlig tid 1675 till häst, oberäknad
Adelens rusttjenst, och 13483 till fot r). Genast
efter sitt upstigande på Thronen var Erie
XIV omtänkt att, till befäftande af Rikets
säkerhet och anseende, föröka denna
krigsmagt. Medelst nya fanors och senikors
antagande vann densamma snart sådan tilväxt, att
Konungen kunde af fotfolket uprätta trenne
legioner eller regementen, hvardera
bestående af tolf fenikor eller lextusende man,
under sin egen så kallade Knekte-Ofverfte d).
U 2 Ut-
c) Ett korrt summarum på alt det solk som Kongl.
Maj:ft årligen löner, utdragit anno 1557. Cain.
Archivet.
d) Till Herr Göstas (Stenbock) att han antager en
Legion kiigsso.lk och blifver Öfverste före. Dat. den
13 Julii 1563 Registr. P. 1. f. 299. Till StåtfaoUar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
