Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
t 365 ]
säkerhet för oförmodadt anfall as fienden.
På jåmna vågar och slätt mark borde
knektarne tillhällas, att om dagen toga i full
slägt-ordning, i synnerhet uti fiendeland, men
på tränga vägar åtminstone fem man i
ledet, pa det trossen sä mycket bättre matte
kunna försvaras och förr framkomma.
Häröfver tilhörde det Trofii/iaflarne att hafva
inseende, äfven som det älag dem att, når
vägarne voro elaka, föranstalta genom
Fu-rcrer, att de upröjdes och gjordes
brukbara. Krigsfolket fick länge ej hafva
mera tross eller phmder, än som tio ryttare
kunde sora efter tvä hästar, och lika
många knektar efter en håst r); men under
Carl IX beviljades en trossklippare för
hvarje tvånne ryttare och hvarje fem knektar.
Med trosfen fick ej åtfölja onyttigt fållskap,
som kunde vara till olägenhet och hinder s),
deck
r) Kon. Eric XlV:s och Johan III:s krigsarti!<lar. För.
ut bestods under förrnämnde Konung i början
alle-nast en trosklippare för hvarje 10 ryttare, och
sedan tvenne för femton ryttare,
f) Eij heller at nilget onjttigdt fdlfhap mitte medfulje fom
dr hörer, tjuffrver och Jkalker. Tiossmästai ne borde
ock tilse, att icke bland trossen matte inmänga fig
misstänkte personer, som troddes komma i någon sör.
rädisk afsigt, och till att förkunskapa.
Gref Johan af Naflau berömmer Svenska fotfollet
bland annat äfven därföre, att de ej förde med sig
qvinfolk. Dess relation om Liflåodska kriget. foL x.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
