Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
[ 436 ]
så är det troligt, att hans lara blifvit up*
byggelig för de Grekiske Hjeltar; ty flora
ögon ansågos äfven as Grekerna fom en
skönhet, och när Homerus vil göra någon
Gudinna en särdeles artighet, kallar han
henne boopis♦ Horatius omtalar en låg
pnnna fom ganska täck, och når Petronius
vill måla en fullkomlig fkönhet, säger han
att ögonbrynen möttes öfver näsan.
Sådane ögonbryn tilläggas äsven den fköna
Helena, som med sin fägring satte
Grekeland och Asien i brand.
Omdömet om det sköna i Vitterhet
och sria konster, har ännu mera varit
vacklande och underkastadt tidens och
folkslagens nycker. Hvart och ett slägte af
människor har, så i sina anletsdrag som
sin smak, något eget, som söljt det alla
åldrar igenom, och som lättare kan
kännas än beskrifvas. Skaldekonsten ock
Vältaligheten likna en planta, som fär en ny
färg och ny smak, då hon Hyttas till en
ny jordmån och nytt himmelsslrek* Et
trångt fund skiljer Frankriket och
Ang-land, men as deras olika \itterhet och
seder skulle man snart kunna tro, att Calais
och Dower lågo vid hvar sin ånde af
O-ceanen. Ösvercirisne och Jättlike bilder,
ett svassande och danande ordaprång, har i
alla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
