Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
t 451 ]
ne njuta af Atis och Camilla, eller
Skaldestycket om männifkans elände.
Vår sirnk blir mera nogräknad i
samma mån våra insigter utvidgas. Den som
år aldeles okunnig i Geographien, stötes
icke as en gammal Roman, som omtalar
ett skeppsbrott på Böhmiska kusten, eller
as en viss Fransysk Resebeskrisvare, som
berättar att han för sitt nöje en afton
spas-serade frän Bergen i Norrige till Visby på
Gottland, och lyckeligen återkom. Den
som känner en konst, uptacker snarare de
sel som deruti begås, ån en oförfaren. En
Skomakare kunde mestra tåfflorna på
A-pellis tafla. Det berättas att man en gång
visade Sultan Selim en målning af
Leonardo da Vinci, som förestålte Johannis
Dö-parens Hufvud. Alla beundrade Målarens
konst, men Selim fant att huden icke
skrynklades rått. Sultanen var ingen
Målare, men förftod mycket båttre ån han,
huru afhuggna hufvuden borde fe ut. En
Poet år icke skyldig att beråtta idel
sanning; men hans berättelser böra altid
vara sannolika. En sak är sannolik eller
o-rimlig, alt som det tidehvarf han lefvar
uti, år mera eller mindre uplyst. I
Homeri tid syntes icke orimligt, att häftar
stundom talade, I Tassos, anfags det iom gud-
F f % ^ löst.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
