Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
[ 475 j
re känslor än de nordiske; men tillika en
svagare tankekrast. De sednares
Skaldekonst har sällan den rikhet af bilder och
den otvungna gång, det osökta behag, som
plär åtfölja de Grækiske och Italienske
Skalder. Å andra sidan är det lätt att
märka, det Vettenskaperna gjort hastigare
framsteg under de tvåhundrade år, som de varit
idkade i Norden, än under de tvåtusende
när Grekerne befattade sig med dem. De
flästa uptäckteroch med säkerhet bevista
sanningar, som skaffat vära sednare tider
någon rättighet att kalla sig uplysta-, härröra
frän fådane Mån., som lesvat i Norra
delen as Europa. En Ventidius, Newtons,
en Tycho Brahes, Copernics, en Keplers,
en Lo ekes, Lcibnizens och von Linnés namn,
torde vara tilräckelige bevis,, att det
företräde , som i de grundeliga
Vettenskaper-na tillägges Norden,,icke bör anses som
ett nationelt skryt. Och når man gjort
nägra sä undantag af en G aili lee,
GaJJcii-di, D?Jcartes och Montesquieu , torde man
med dristighet kunna fråga: hvad hafva
väl de Fransyske och Italienske Författare
vetat och sagt, som de icke hafva länt af
de Nordiske, och sedan litet hafva omklådt?
De hafva strött nägra blomster pä den väg,
fom de förre halva upbrutit, och öfver-
ftru-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
