Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
t 478 ]
lor ester alntalet på väsven och
förgyllningen på rammarne ,, ville jag dock
töre-flä, att Academien i sitt samlingsrum
up-satte deras bröstbilder.
Vitterhetens ovänner, och ibland dem
den bekante Jan Jac. Rousseau, hvilken
Vitterheten kan anse som sin Coriolanus,
beskylla henne sör mycket ondt, oeh i
synnerhet att fördärfva sederna *). De anföra, att
Grækeland och Rom mistade sina seder, och
med sederna sin srihet, på samma tid som
deras Vitterhet och konster högst
upbrag-tes. Men de händelser som infalla på en
gång eller följa hvarandra nära, äro icke
altid orsaker och verkningar as hvarandra.
Jag säge dock ingen ting att invända emot
Rousseaus klagomål, om allenast de
hyfsa-de och uplyste Stater hast beklageliga öden;
men ett Sybaris, Sula, Persepolis och
Babylon ligga nu begrafne i sitt grus,
äfvenså väl som det gamla Rom och Athen.
De förre voro dock icke besvärade af
någre
*) Det är beklagligen sant, att Slcalde-och
Mfdire-konsten, i stället sär, at göra dygden vördnadsvärd,
icke sällan användes att väcka lastbara retelser. Men
detta är äfven så litet konsternas fel, som man
bör tilskrisva Krigskonsten, att det svärd, som skulle
brukas mot Fäderneslandets fiender, .stundom blifvit
Tändt «mot Medborgare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>