Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
t 487 ]
tare borgelig sällhet och kundskaper.
Si-monides, Theocritus, Pindarus, Mofchus
och Bion vitna om smakens då varande
högd, och den upmuntran fom denna tid
lemnades snillen. Men Hieroncrne åro
nästan glömde till namnet af en otacksam
efterverld» Hade de härjat en del af
jorden, fkulle man nog ihogkommit dem.
Det ösvervundna Grekeland
besegrade sin Segrarinna, dä det meddelade Rom
sin Lärdom och sina konster. Det
Romerska snillet danades och växte under
friheten, men mognade under Augustus.
Denne Förfte, sa litet älskansvård som blott
medborgare, blefpå Thronen ett
efterdöm-mc för Monarcher. Hans Regering var
rik pä snillen och år. Hon liknade en klar
dag; men en dag, hvilken följdes af en läng
och fafelig natt, som med mörker och storm
lärde det Romerska folket, att sakna
Augustus. Tyranner intogo hans säte, som
hatade ett besvärande ljus. Snillen
krasia-des, förskräcktes, tystnade , flydde och
gömde sig. Tänkande människor blefvo
nu liki så omtånkte, at dölja sina tankar,
som de förut varit att meddela dem. De
förre Taleman hade till syftemål, att med
tydelighet och med segrande skäl bibringa
H h 4 sina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
