Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
C 153 1
och pay utrikes slagne. Ai desse tckningaf ära
en del titi quart, en del uti o£tav format, uran
ort, åretal eller utgifvarens namn. Ingen
beskrifning är tillagd.
Modersmålet hade under medeltiden, såsom jag
redan anmärkt, mycket förlorat. Det var förlt
vid öfversättandet af nya Testamentet» som man
började fästa upmärksamhet vid den brist, et
o-upodlat eller vanskött språk måste vidkännas,
hvilket äfven uti förtalet til första uplagan deraf
förklaras. Man sökte imedlertid rensa och rikta
modersmålet. Uti Kyrko-ordningen af år 1571
förmanas Prästerskapet at tel 1 ratta Sven/ko och
uti Calmare fordraget < 5§7 gjorde Kon. Johan 3
sin Son Sigismund föreställning, at Svenska
språket måtte bibehållas vid den renhet, som det i K.
Gu/1af Ls tid ägde; men at underhjelpa
modersmålets lärande och göra det regelbundit, var väl
näppeligen någon omtänkt denne tiden. Likväl
finnes en Svensk Grammatica författad, men
ömhet för modersmålet har deruti ingen del. Det
var i hel annan afsigt Pafvelige Legaten Anton
Pojftvinus vid år 1580 lät en sådan besOrja,
hvar-til han nödvändigt synes hafva måst sig af någon
infödd Svensk betjena.
Imedlertid röjer fig ännu uti denne tidens
Svenske Skaldestycken, sà väl språkets brister
fom Digtarens fek Man har förmodeligen då,
såsom nu, funnit nöje at höra och läsa vers, efter
författare ofta vinlade fig om rimande, och det
var til äfventyrs nog aär allmänheten ännu icke
kände något bättre.
Jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
