Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
[ w ]
Commißon, ville de icke veta af deras Lärda
up-finningar och kunskape–, som i deras tanka voro
idel alster af detta folkets Iåttfinnighet och
ork-löshet och blott tjänte, at förfkämma seder och
tånkesitt.
Cicero gissar väl, at da Pythagoras med fin
Philosophie gjort fig få almäm bekant hos
Greki-fia Colonisterna i Nedra Italien, skulle ock ryktet
om honom hafva kommit til Rom och där väckt
en och annans nyfikenket g); men om så händt,
hvanil dock föga liknelse är, kunde et sådant
undantag ej minska d-m almänna fördom de Romare
hade emot Grekerna och deras vetenskaper, och i
sa lång tid bibehöll fig. Desse åter räknade Roms
Invånare för Barbarer, och Dionyßus
Halicarnajfen-fit har gjort fig möda, at vederlägga en sådan
beskyllning h ). I sjelfva verket var den ock
ohe-mul: deras Regements författning, Gudstjånft,
al-manna hushållning, enfkilda lefnad och seder m.rn.
gifva tilkänna, at de haft sådana Mån inom fig,
lorn icke giswt Grekelands Vifa, eller fi kallado
Politifka Philofopher efter. Tiden visade ock, at
dem icke felade Snille och hug för de vackra
Ve-tenfkaperna, så fnart omständigheterna tilläto dem
at följa denna fin böjelse.
Imedlernd och innan en sådan förändring
inträffade O g man de Romare esomoftast fysselfatre
med den Vitterhet, hvartii Naturen sjelf hos alla
bekanta folkslag föranleder och utan konstens
biträde kan idkas. Cicero berättar, efter Cato, den
N t äldre»
Id. Tnscul. Lih. IV. c. i.
h) Dion, Hal. ub, fupr, Lit». VII. c. fo, p, ta. 1355.
sCCJY.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
