Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
[ 272 ]
fordra af en Författare. Den andre , en af de
Lärde Män, fom Tyfkland alftrat, men fom
Sverige med få mycket fkäl anfer fig tillhörig,
har för många förtjenfter att glömmas, för
mycken rätt att fordra vår ärkänfla. Om han i
fm Hifloria ännu fölgde tidens fmak och
började med Erie den Vife, fom påftods hafva
lefvat något efter fyndafloden: Om han uti
medeltiden kände infört en och annan omftändighet,
fom ej varit känd af äldre Häfdatecknare,
blifver han för de nyare och fin tid en af våra
bättre Hiftoride Författare, och jemte Mesfenius
fnart fagt den ende, hvilka utländfke
Författare nyttjat, då de bedrifvit Sveriges öden.
Konungarne af Vafa-Hufet fingo fina
far-dilde Hiftorici. Erie Tegel författade Guftaf i:s
och Erie XIV:s Hiftoria. Deffe Konungars,
tillika med Johan liks öden, upptecknades af Girs.
Werwingåter företog fig Sigismunds och Carl lX:s
Hiftoria ; oenigheterna fom herrdade mellan
deffe Konungar hade förut blifvit bedrifna af
den olycklige Arnold Mesfenius: Ändteligen fick
Guftaf Adolph i Widekindi fin egen
Häfdatecknare, fom likväl ej hann längre än till 1617.
De förre nyttjade det Latinda fpråket 5 de
fe-nare drefvo a|riel på Svenda. Månge
författade äfven fammandrag , men fådana arbeten
hafva altid gjort Hiftorien föga tjenft.
Då fà månge Hiftorifke Författare gåfvos,
Ikulle man fnart tro, det Rikets Häfder ej
aliénai! till fullo voro bedrifne, utan äfven
allmän-religen kände. Men, ehuru Latinda fpråket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
