Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
[ 13 ]
fareilka år. Detta årets form varade hos
Egy-ptierne, intil det at Egypten blef en Romerik
provins., hvarefter de antogo det Julian/ka året,
men behöllo ändå antalet af 30 dagar för hvarje
månad, och intercalerade hvart fjerde år en dag
imellan den 28 och 29 Augufti. Detta {enare
Egyptiernes år kallades fedan annus Acliacus.
Det Perfiika eller det Yezdegirdifka året var det
famma, fom det belkrifna Egyptiernes gamla
Nabonaffareilka är, och räckte detta deras fatt
at beräkna årets längd intil år 1070 af vår æra.
Derefter begynte de räkna et fixerat folår, fom
akid på famma dag af det civila året lkulle
taga fin början. Detta år kallades annus [-Gela-]æus,-] {+Gela-
]æus,+} och inträffar tämmeligen noga med vårt år.
Deifa exempel äro tilräckliga at vifa den en
hi-iiorielkrifvare åliggande angelägenheten, at göra
fig noga underrättad om det folk/lags fätt at
beräkna fina år, hvilkets hiftorie han ärnar
författa, emedan det är efter fina år fom hvarje
folk-flag har anteknat de hos detfamma timade
hän-delfer.
Nödvändigheten af en fådan kun/kap, om
färlkilta beräkningsfätt af årens början och längd
hos de gamle, vifar fig ännu mera genom
be-ftämmandet af. viffa æræ, til hvilka hiftoriika
hän-delfer fkola hänföras. Af deffa är æra
Nabonas-fari ibland de mäfi märkeliga, och i anfeende til
den vifshet man kan hafva cm den famma, uti
gamla hittorien af färdeles inflytande. Men
häruti vifar fig åter igen Afironomiens nytta, eme–.
dan denna æras vifshet ftyrkes igenom
chronolo-gi/ke aftronomiJke charaßerer. Denne epok hän-
iedes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
