Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
[ 17 ]
Det anförda är nog tilräckligt at vifa
Aftro-nomiens nytta uti et rätt utmärkande af de för-.
nämda epoker, til hvilka fà väl forntidens fom
fenare tiders hiftorifka händelfer kunna hänföras,
och at den gamla Chronologien tager fina
fixerade punfter, hvarifrån epokerne leda fin
början, af läran om fol - och månförmörkelfer famt
deras calcui, fåfom ock at icke annat än
mörker och ovifshet finnes uti de längre aflägfne
tidhvarf, och fàdane hiftorifka händelfers
uprs-pande, hvilkas tid icke beftyrkes antingen
genom fådane inträffade förmörkelfer, eller andra
himelika phænomener, hvilkas calcui kan
göras efter de uplyfningar, fom aftronomien
meddelar. Hela den Chinefifka Chronologien och
Hiftorien grundar fig äfven på förmörkelfer,
hvilka flere Misfionairer, och i fynnerhet Gaubil,
hafva uträknat och funnit inträffa fådane, fom
de Chinefiike faüerne dem upgifvit.
På åtlkiiliga Halle n i det föregående är den
få kallade Period tis Juliana nämnd fåfom den,
til hvilken viffa epoker och hiüorifka händelfer
hänföras. Atfronomfen meddelar äfven et rätt
begrep om urfprunget til denna period. Der»
famma upkommer, då 3-"ne uti tideräkningen
antagne cykler, nämligen Solis, Lunæ och
Indiclio-num, multipliceras med hvarandra. At
utmarka*
för alla Julianfka år uti en befiändig fortgång
dagarne i hvarje vecka, och färdeles Söndagen,
brukas de fju förfia bokßäfverne i alphabetet pä
det fätt, at deras ordning repeteras få ofta det
fke kan hela året, vid dagarne i veckan och
månaden. Den af deffa bokftäfver, fom då
in-Vi Del. B ’ faller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
