Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
t 72 ]
And thatlt lytle thæt he
erede, he erede mid
Horfan, Ac hyra ar is
mæft ön thærn
gafo-le the tha Finnas him
gyidath. Thaet gafol bith
det lilla han plögde, det
plögde han med Häftar «)•
Men deras förmögenhet
beror mätt af den/katt,
fom Finnarne til dem
betala vDenna ikatt
be-
li)Man fcr ock häraf, at lian àtminflone ej kunnat bo
längre i norr än Salten, eller kanfkc Senjen? annars
bägge deffa län få räknas til Halogaland ty a t Other
under detta namn begripit hela norraüe delen af
Norrige, alt intil Hvita Hafvet, fåfom Herr Schöning
på-fUr, i fit annars lärda Förfog til de Nordiße Ländes,
furdeles Norges, gamle Geographie, f. 40, ftrider
uppenbarligen emot hans utlåtelfer. Enligt Peder Claus.
Jons intygan (fe hans Norriges Befcrtjfuelfe C. XXIII,
f. 108 , jfr f. 114 f.), var ännu i hans tid Salten den ytter,
fia ort af Norge, där åkerbruk kunde idkas. At Other
plögde fin åker med Hàßar (i fläliet för Oxar), fkcdde
utnn tvifvel af lika orfaker, fom gjort famma fed allmän
i vårt Norrland och i hela Norra Finiand.
v) Normannernes högre grad af cultur, deras rafkhet, in«
figt i fjöväfendet, och deras boningsplatfer, hvilka do
vid Hafsftränderne famt Fjärdarnes och Aarnes
mynningar intagit, gjorde det för dem lätt, at tidigt tvinga
de närnmft til dem fig uppehållande Lappar (hvilka d©
voro i flftnd at aldeles flänga ifrån Hafsftranden och
Hafsfifket), til at betala dem en vifs årlig Ikatt (fom
förmodeligen efter hand forhögdes), och medgifva dem
öfver fådane Lapp-hushåll et flags herravälde; hvilket
Norrmännerne fedan (utan tvifvel) öfver detta enfaldiga
och fromma folk, alt mera och mera utvidgade. Af
hvad beßaffcnhet det var, och på hvilka fkäl det
flödde fig, kan man läia hos Herr Schöning (a. fi. f. 74 f.),
fom ifrigt förfäktar detta deras välde. Han berättar
nämligen (efter Torfans), nt Thorolf Kuoldueffon,
fom drog til finmarken med 90 beväpnade män (i ftäU
let at ae förrigc Befallniugsmännerne ej hade varit va*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
