Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
[ 130 ]
bedrifter; han /kulle redan i början ådraga fig
en färdeles aktning, i anfeende til fit urfprung.
Innan man böriat gifva företräde åt någon vits
börd, måfte hufvud - perfonerne härftamma utom
män/kligheten. Greker och Romare gjorde fina
förfta hjeltar til ättlingar af Gudarna: och af
denna ära drogo äfven deras efterkommande en
löjlig fåfänga. Götherne och de med dem
befläg-tade foikflag härledde Cna anförare från Odén,
hvilken dyrkades fåfom gud, och hos dem var
i ftörfta vördning.
Livius yttrar redan i fin tid: man förlåter
fornåldren , at medelft Gudarnes inblandande uti
mänskligheten hafva velat öka glanfen af fina
fläders grundläggning. Hade Italiens och
Car-thagos üamfäder varit invånare uti den ryktba.
ra ftaden Troja, huru kunde andra folkflags
heder vara med mindre belåten? Det är bekant,
at någre låtit Frankerne härftamma från
Troja-nerne, och at man äfven velat tilegna Sveriges
innebyggare famma heder. Edda låter Odén
härftamma från Mennon, Konung i Troja-
Bittida fatte man värde på folkftagens ålder. Scyther
och Egyptier tviftade tidigt om det
företra-de bägge trodde fig tilkomma, i anfeende
til tiden af deras uphof. Lika irrigt begrep
om folkflagens företräde fins imellan hafva
äfven andra Nationer hyft. Inbillningen at
förvärfva fäderneslandet någon färdeles heder
genom tilägnad åldrig Statsförfattning , har upväckt
ifrig täflan bland en del Häfdeteknare. Hvad
fom braft uti häfderna, måite derföre med dikter
up-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>