Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
[ 283 ]
flod att vingla med Myntning, och att ftämpla
ett ftycke t. e. för en örtug, fom ej hade mera
sn |j 5, }» eller ännu mindre af det Silfver,
fom detta Mynt borde inneholla, uppkom
naturligtvis en llags Cours däraf. Man nödgades
göra ikillnad på en Vägen Mark, eller 16 lod
Silfver, och en hop Peningar, fom efter namnet och
Prägeln bordt utgöra äfven få mycket; men,
när man vägde dem, befunnos mera eller
mindre vara därunder. Deffa fednare kallades:
Kop-gilda Marker, Mark Peninga (2) : Talda Marker (3):
Päntri örtugar (4): och Svenfka Peningar (‡). De
förra, eller Vägna, fordrades alltid i böter,
under namn af Karlgilda (6) eller Bot marker (7).
Som man i deffa tider ej vifte af
CreditSed-lar, är lätt att föreftälla fig huru fällfynte
Penin-gar måfte varit; men Follket var då icke heller
rådlöft. Man kom öfverens, att visfa alnar
Vadmal, eller Lärft, fkulle fvara emot en Mark
Silfver’, och att i allmänhet anfe Sköldar, Svärd, HjäU
mar, O/kur et Kläde, Läript, Vadmal, unga Häßar,
Not, och omyntadt Silfver, för reda Peningar (g).
Huru en del af deffa varor beräknades, blifver
nedanföre tillfälle att omröra- Imedlertid får
man här anmärka om forntidens Penning-Cours,
att i början af 1200 talet, då WästGöta
Lagen utgafs, 3 Prägladt eller Kopgilda Marker
varit
(2) Ö. G. L. Drap. B. fi. 17.
(3) ibid. FI. 21.
(4) Upl. I. Manh. B. FI. i.
(?) WXstm. L. Krifln. B. FI. 9.
(6) Upl. L. Årfd, B. FI. i.
(7) Hels. L. Kirk. B. FI. i.
(8) Ö. G. L. Wadh. B. FI. 6. Svim. L. Årfd. B. FI. 2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
