Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
L 371 ’t
rättningar, fom de foregående Ptolomeerne gjort
til Vetenlkapers, Vitterhets och Konfters idkan-
A a 2 de,
fkrifvare likväl veta berätta , at han varit Platos
Lärjunge och Alexanders Läromäftare, famt at han
ftif-tat en egen Se£l i Philofophien, hvilken de kada
Mafcharoun, med flera dylika omfländigheter; få är
det klart nog, at de icke kunnat taga alla fådana
ef-terrättelfer af fig fjelfve. Låtom ofs fedan dertil
lägga Seleucideis och Arfaciders, famt Romerfke och
Byzantinike Kejfares välde öfver detta Lard 5 defs
granfkap med Egypten och Arabien; deffe Folkilags
täta umgänge med hvarandra; det fom redan nog
vidlyftigt blifvit fagt om de hvarjehanda medel,
hvarigenom Araber och Perfer meddelat hvarandra fina
framfteg i alla flags Vetenfkaper , famt flera
Skribenters efterrättelfer om Skolor, anlagda ej allenaft af
Grekilke Lärde, i och efter Ptolomæi Phyfcons tid ,
vitan ock federmcra af dem fom uppehållit fig vid de
Arabifke Califernes Hof, på Perfifka gränforne och
uti fjelfva Perfien; jemväl om Refor fom Perfer til
Grekilka Språkets lärande och nyttige kunlknpers
erhållande gjort til Grekeland och de Byz3ntinfke
Kejfares Hof; få ock Grekers, fåfom en Prifciani
Lydi, Ifidori Damafcii, Eulamii, Simplicii och fleres
Refor til Perfien: få blir det nog begripligt, huru
Perfer fått infigt i Grekifk Vitterhet, och lärt
kän-na deras Skrifter derutinnan. Enär jemte de
åtfkilliga förloppen med Grekifke kunfkapcrs utfprida’ de
långt in uti Indien, och ibland Tartarer, un^er och
efter Alexanders tid, befinnas Europeifke MilTionai.
rers långvariga viftande i China och flere Länder
deromkring, famt deras oförtrutenhet uti hvarjehanda
Europeifka kunfkapers meddelande; kan och bör man
icke föreftälla fig, at Vitterheten allena varit
utellu-ten, och at icke en Kieri-Longs -Skaldeqväden
kunnat derigenom vinna anfenlig föibältring, få framt
man vill tro, at r’en Franfyfke Öfverfàttart ns penna
gifvit Arbetet aldeles ingen känning af den Euro«
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
