Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
r 414 i
fjg uti fà många länder. Flere Tyfke Furilar
blefvo de i s anhängare. Hela länder ärkände
fan-ningcn af hans lara. Ungefär hälften af
Tylk-Jand vardt Lutherlk, da andra hälften förblef
Ca-tholik. Denna jämnvigt gjorde, at ingen af
delarna var antingen förföljd eller förföljare.
Up-Jysningen gick ftilla fram utan ftarka
hvälfningar, och utan alla de grymheter, fom frågan om
denfamma verkat uti Böhmen. Men denna
jämnvigt varade ej längre än intil defs
Öilerri-kilka Hufet hunnit göra fig fritt för fina
utrikes fiender. Kä (ar Ferdinand II. fedan han
vunnit llaget pà hvita berget vid Prag, tyckte
fig kunna våga alt emot Tyfkland, hvilket han
med enväldighet ämnade ftyra, fàfom et
honom underlifvet landlkap. Frågan emellan
honom och Tylka Riket var denna: Böra
Tyfkar-ne fà tro, tänka och lefva fàfom de vilja, eller
fkola de tro, tänka och lefva fàfom Käjfaren
vill? Stora och fegrande Armeer voro Käjfarens
fkäl. Protefiantiike Förfiarne hade dem ej fà
goda. Tilly underkufvade hela Tyfkland, och
dà Konung Christian IV. uti Dannemark
vågade komma detta betryckta land til hjelp, blef
han flagen och tvungen at begära fred.
Nu fegrade Despotismen. Uplysningen
troddes för eviga tider bannlyli, och uti ikydd af
et djupt mörker hoppades man lägga på
männi-iko-flägtet et ok, fom det aldrig Ikulle förmå
bryra. En hjelte var ännu ej llagen, men den
mifskände man. [Gustaf Adolph ville
Käjfaren ej ärkänna för Konung af Sverige. Emot
honom Ikulle Polen biftås, och utur Polfk
hamn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>