Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
L 417 ’t
förglömda förtjenften, fin ftadiga och oböjliga
rättvifa. Jag känner vid detta tilfälle en
förökad tilfredsftällelfe at gifva et ehuru fvagt
vörd-nadsoffer åt en bortgången Välgörare. Jag
fkulle känna en lika tilfredsftällelfe, at vara Tolk af
Academiens tankefätt om Eder fjelf min Herre,
dereft ej famma mangàriga och förtroliga
vän-Ikap, fom för mig öpnat den fullkomligalie
kännedom af Edra egenlkaper, förböd mig at med
loford fåra Edra öron. Det är dock en af defTa
Egenfkaper, fom tillåtes mig at nämna, emedan den
hos alla är en fkyldighet och blott derigenom
blifvit en förtjenft , at männifkor gifvas, fom
kunnat glömma den heligafte af alla pligter: det
är Eder fanna kärlek för Fäderneslandet. Den
har framlyft i det Tal, hvaruti Ni på en gång
tecknat Gustaf Adolphs, Sveriges och
fannin-gens ära. At med rörelfe fe det ftälle, där
Gustaf Adolph ftupat tilhör hvar och en, fom har
någon känfla af hvad i Dödligheten är ftort och
ädelt; at vid denna fyn ihogkomma och lifligt
känna hvad man är en framträngande uplysning
ikyldig, tilhörde en Man, fom fatt fig öfver
Fördomar och infer Sanningens värde och nytta.
J fkynden nu min Herre, at på en
främmande ort fortfara at tjena Edert Fädernesland;
och vi fe med oro Eder ryckas ifrån ofs i
famma ögnablick, fom vi Eder emottage. Vår
faknad följer Eder, men äfven vår öfvertygelfe,
at af Eder icke blifva glömde, och vårt hopp
at Eder fnart återfe och at då få draga en
varaktig fördel af Edert uplyfta biträde.
VI. Del.
D d Lef-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
