Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
t 10 ]
Tullandet af tiden, då desfe prinfar eller
hufvudmän för visfa flägter, lefvat, kan
åtminstone gifva något begrep om Aftronomiens
älder.
Om man kunde rätta fig efter Suidas; få
/kulle Atlas hafva lefvat 2600 år före Chrifti
födelfe; men det är påtageligt, at Suidas
mifs-ta[jit fig; ty om vi följe Egyptilka
Konungarne?; oafbrutna tideräkning, hvareft intet är
nämnt om Uranus och Atlas, famt om vi rätte
ofs efter visfa Aftronomifka kunfkaper, fom
fä-kert äro yngre än fjelfva vetenfkapens
början; få måfte vi fätta desfa perfoner längre
tilhaka i forntiden än nämde Epok eller
tid-puncu
När man granfkar folkfljigens uprinnelfe,
få finner man, at Atlanterne varit det äldfta
och betydligare, åtminftone finner man
klarligen, at de varit äldre än Egyptierne.
At-lunternes Gudalilia, uppräknad af Diodorus
Si-ctjlus, är aldeles lik med Egyptiernes,
Phæni-ckrnes och Grækernes Gudalillor; famma namn
och famma gerningar finnas der, och är myc*
ken anledning at tro, det desfe Länder varit
intagne, bebodde eller åtminftone hyffade
igenom et folk, fom vida utfträckt fina eröfringar
och fina kunfkaper. Denna Gudalifta är
fan-»olikt införd i Egypten, Phænicien och
Æthio-pien vid den flora folk-inbrytning, fom Plato
in Tirneo omtalar och fkal beftått af en ftor
nyckenhet männilkor, fom kommit ifrån ön
Atlantica och förmått intaga en del af Europa,
hela
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
