Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
[ 367 "j
Val-platfen, eller riflad med fvårds-udd
kunde komma till hans himmel, haft inflytelfe
på Skalderna, och betagit dem alla idéer om
det ömma, det ljulliga, det vackra och
rörande, famt fyllt deras hufvuden endaft med
vildheter om flåfs, mörda, förakta plågor,
trottfa döden m. m.; men alla vilda eller
half-vilda Foikllag hafva ju fatt den högfta åran
i fådant. Druidernes Guda-låra var icke
mycket vackrare ån Odens; det torde dock böra
anföras fåfom något mårkeligt, att den
förträffliga Skottfka Sången ej låtit höra fig
förrån i q:dje generation efter Druidernes
utrotande i Skottland. Hierarchin har nåflan
alltid lagt band och bojor på Snillet.
Det kan icke med någon fannolikhet
fa-gas, att man i Skandinavien börjat få tidigt
med Hifloriens ikrifvande i Pro fa, att
Poë-lin derigenom blifvit mindre aktad, eller
hindrad att komma till den högd, fom den
borde få hos de Foikllag, fom regerades af
Druiderne, hvilka, för att allena vara
Depofi-tårer af allt, fom kunde intresfera
Nationerna, hade tör Religions-princip, att alldrig
låta fkrifva något, utan endaft gen«m
traditioner, Vifor och Verfer, i minnet bibehålla,
få vål Myihologin, fom de flörfla och
mårk-vårdigafte håndelfer och Hjeltc-bedrifter, hos
hvilka Poëmeme, fåfom deras endafle
Häfdateckning, nödvändigt fkulle efter hand hinna
till någon ypperlighet. Men man vet att
Skandinavien ej hade någon profailk
Hiftorie-fkrifvare, förrån ungefärligen på Tolf
hundrade talet.
Var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
