Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
[ 369 "j
fom Upfala. Osfians Fädernesland var. dock.
långt långre i Norden.
Ånnu mindre lärer kunna fågaS att den
gamla Skottfka Dialekten af Celtilkan haft
något foretråde i rikedom och prydlighet for
den Skandinavifke af famma Grundfpråk. Vi
hafve genom Herr D. Gothenii forforg fått
fe i Gotheborgs Tidningen for 1766 tvänne
profbitar af det gamla Ërfifka Språket med
Svenfk uttydning. Desfe åro limple och
naturlige likafom allt i Osfians Verk, men tata
allufioner till famma objekter och repetitioner
af famma utlåtelfer, röja fattigdom i Språket;
annat kunde ock ej våntas hos ett Folk, hvars
Samhålle var i fin barndom, fom utan
Åkerbruk, Slögder och Vetenfkaper icke kunde
hafva ett Språk, fom (Iråckte fig öfver de få
idéer det hade. Skandinaverne fkulle deremot
i detta affeende tyckas hafva haft någon
fordel for Skottarne, fåfom de förre fåkerligen
hade mera gemenfkap med andra Nationer,
fom kunnat bidraga till deras Odling. De
hade ock redan i de uråldrigafle tider Åkerbruk
och Slögder, fmidde goda Vapen och
Vår-jör, fåfom ock Volufpa borde gifva dem
åt-fkilliga abflrakta idéer; man vet att
Forn-ållkare hos ofs ofta upptagit gamla Göthifka
ord for att dermed rikta vårt nu varande
Språk, fom allt kan gifva anledning att tro,
det Norena Språket varit rikare och mer
odeladt ån gamla Skottfkan.
Med nog fannolikhet torde kunna lågas,
att de fenare Skottfke Barderne, eller
Mene-flrels, deras Succesforer, hafva tagit Osfians
VII Del. A a vackra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
