Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
[ «74 ]
nit utan fvårighet, att genom fiamning i
vatten aflkilja den medföljande landen. De fom
lysfelfatte lig med detta indrägtiga arbete,
blefvo federmera iarflcillt utmärkte och
kallades Aurifices //). I Edda får gullet namn
af Gnyfiaheiden och kynan, af floden Ken.
Och hvem kånner icke. hvilka rikedomar af
Gull de Afiatiike lloderne förnåmligafl i
Indien och Konunga Riket Pegu, och de
Afri-kaufke, i fynnerhet på Guineefka kuüen, dår
Jloden Volta i detta affeende varit
mårkvår-digalt, tilllkyndat en flor del af
månnifko-Hågtet. Man bor icke tvifla, att denna
förmån äfven flråckt fig till vår Nord, då det
år kåndt att Invånarne nåflan allmånt
idkade fjolart, och foro vidt i kring under fina
Vikingafärder. Märkeligt år åfven, att då
det talas om metaller hos våra förfader, det
fy nes vara Gull, fom egenteligen utgjort
deras rikedom. Man måfle fåledes undra hvad
fom kunnat tvinga Olaus Magnus till den
digten, att Gullgrufvor denna tiden funnos i
Sverige i). Och huruvida han dår till haft
den rmgafle anledning, år fvårt att utreda.
Ca jj i t. S’
Hvad fom år fagdt om gullet, och
up-tåckten däraf, galler till en flor del åfven om
filfrct. Förmodeligen har uti löfa och lått
Lillgångeliga lager denna metallen i fm
vackra gcdiegna form förr fi blifvit upfunnen.
Och
k) Fifcherj Gefchichte J. Teut. Hand!. rSrande Herj-
verkcM. Hilt. Svcc. L. VI. Capit. i®.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
