Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
[ i8i ]
kert år det myrmalm, hvaraf desfa Landfka-
per århållit det betydande «ämnet.
Myrmalm, fom intet annat år, ån jårnets
metalliika kalk, år reducerad genom en
förrättning, äfven få enkel, fom forntidens
odling och vårkfamhet. Det fordrades intet
mera dårvid ån elden och det brännbara,
jemte någon möda, hvilken likvål liten,
under-flöddes af nyttan och behöfver^ Jag
behöfver icke vidlyftigt befkrifva detta
tillvàrk-ningsfatt. Det år allmänt bekant, att
Myrjorden, eller Mom, fom den kallas i
Dalarne, Örke eller Vårke i Härjedalen och
Jemtland, med merendels fvag blåfler för
låder-båljor, uti fmå ugnar eller gropar, med flen
och lera upmurade, kjållingar eller kjåringar
kallade, blifvit nedfinålt till fmå fårfkor
under namn af blåflerjårn.
Detta enkla tillvårkningsfått, eller fom
det heter hcdninge blåfler, myrblåfler och
myrvårk, nyttjas ånnu i Dalarne, och andra
aflägsna Landsorter. Och det år
otvifvelaktigt, att detta var det enda Bergsbruk, fom,
då man undantager någon fjömalms
förbrukning, i hedentima idkades. Torde hånda, att
de i Eddan omtalta Dock Alfvar, eller de
mindre höffade Alfhems boer, fom voro
fvar-tare ån beck och tjåra, voro Myrjårns till—
vårkare, hvilke för mera beqvämlighet i fin
handtering, bebodde fkogar och Bergsrefvor
d). De för fina fmiden få bekanta Dvårgar,
dem fornteknare omtala, voro ock kanfkc
få-
d) Lagerbring T. I. fid. 335,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
